Vecka 26
I morse när jag vaknade så visade det sig att meteorologerna haft bitvis rätt i deras prognoser. Värmen består men vädret i sig var mest mulet och nederbörd.
Tråkigt? Inte alls! Banorna mår bra av allt vatten och idag söndag var planen att Tanjo skulle träna så humöret var på topp direkt från morgon.
När vi tränade så skrittade jag som vanligt ut med honom. Han är så nöjd att få gå runt i hans egen värld. Att kunna titta på omgivningen, sukta lite på det gröna gräset vid sidan om hagarna och drömma sig bort. För det är sådan Tanjo är. Idag på uppvärmningen var han sådär härligt ofokuserad som en orkeslös ovillig tonåring kan vara. Han har blivit det den senaste tiden då jag satt på honom ett halvstängt huvudlag. Det har jag för att han inte ska titta på allting utan ha fokus mer framåt. I gengäld blev han mer fokuserad men också aningen mer disträ. Dock en bra egenskap för det visar på klass och att han vet vad han ska göra.
Ni vet att jag skyndar långsamt med honom eftersom vi vill att hoven skall vara 100% återställd. Därför gjordes en sista extra koll i torsdags inne hos veterinären. En röntgen på foten och svaret blev det vi önskade. Det finns ingenting kvar och nu är det full fart framåt även från medicinskt håll.
Hans fot kommer behöva fortsatt mer pyssel med hjälp av hovslagare för att få den korrekt och lika som den andra hoven. Det tar troligen något år till men vi är en bra bit på väg redan nu. Det är inget som stör honom utan mer att hovmekanismen ska få arbeta vilket den är byggd för. Mer om hovmekanismen i ett annat veckobrev.
Träningen i söndags var bra. Han fick träna själv men på banor som var i perfekt skick och hade bästa tänkbara fäste. Hans rörelsemönster var oklanderligt och på bakbenskydden (gamascher) fanns inte en touch. Han rörde sig med andra ord perfekt!
Så kändes det även i jobbet. Efter uppvärmningen med intervaller i sanden blev det ett heat på rundbanan. Första varvet inleddes i 35 fart och avslutande varv gick kring 29. Totaltiden var således 1.32/2000m. Ett bra och formmässigt underhållande jobb som för honom framåt. Tiden ska inte stirras blint på utan skicket på rörelsen samt underlagets beskaffenhet är viktigare faktorer. Träningspasset idag motsvarar cirka 1.25 inne på Jägersro.
Han har följt planen och kommit tillbaka mycket bra. Nu i juli blir det fortsatt träning där jag fokuserar mer på mängd än fart. Han kommer träna 30/2000m på rundbanan en gång i veckan för att få in rutin, teknik och flås. Mellan dessa pass går han även i sanden. Mängden träning i sanden beror på väder, torka och vind då sandens beskaffenhet kan variera oerhört beroende på väder.
Vi har en jättefin häst och snart kommer det en video på snabbjobb där han får visa upp sig.
Jag får frågor om eventuell start. Det är bra att ni frågar för det visar på intresse. Tar tre snabba svar nedan.
Kommer han att starta i år?
”-Ja, det gör han förutsatt att inget negativt inträffar.”
Vet du i så fall när?
”-Vill inte lova något, men jag skulle tippa på oktober.”
Varför oktober?
”-Då har sommarens snabba banor börjat bytas ut mot vintergrus och tiderna blir långsammare. Det är mer fair mot hästen att ge honom en positiv upplevelse första gångerna. Jag vill också för er skull ha honom färdig för att kunna lyckas bra direkt.”
För er som har köpt del i Tanjo med “alternativ två”, dvs en månadskostnad på 89kr, gör jag en sammanställning för halvåret så ni kan se alla inbetalningar som gjorts. Denna skickas sedan individuellt ut på mejl.
/Mathias Söderlind
Vecka 25
Efter ett par träningspass så märks det hur fort hästarna verkligen kommer tillbaka. Första halvan av maj så joggade vi bara och då märkte jag hur han gick från att vara seg i kroppen till att orka bära sig. Under första halvan av juni så har han gått från att orka bära sig till att bli spänstig. Andra halvan av juni har han tränat med kontinuitet och nu är han både stark, laddad och spänstig.
Han är så sprallig och rolig. Springer i skogen och blir ”tittig” på det mesta. Han tycker bara det är kul men han sätter också den som kör på prov. Det gäller att vara med på noterna så han inte hittar på för mycket bus.
Slingan som sandträningen görs på går igenom en liten skogsdel samt passerar andra gårdens hagar. Där finns allt möjligt från skog, småhus, gömda staket, åringar, fölston och hingstar. Tanjo har en kompis där nere, som jag inte vet vem det är, men han är lika sprallig som Tanjo. Varje gång vi passerar så hälsar de på varandra, de blåser upp sig och visar bägge två hingsttendenser. Det roliga är att bägge hästar är valacker…
Tanjos värsta fiende har också dykt upp. Han bara smög upp häromdagen och Tanjo gillade inte honom. Från ingenstans kom han upp jämsides och precis framför Tanjo. Det handlar givetvis om skuggan. Denna otäcking som ibland springer förbi och bara är i vägen. En olustig prick den där skuggan. Eftersom han dyker upp soliga dagar så tycker jag som kusk att han är ganska trevlig. Tanjo hade mycket väl kunnat vara utan honom.
Vi tränade två pass denna vecka. Han följer schemat och vi kör vartannat pass i sanden med tyngre motion och inbakade intervaller och vartannat pass som dubbelheat på rundbanan. Nu har han fått komma igång och det har krävts en del av hans kropp. Kommande vecka blir därför av det lugnare slaget men ändå träning.
Senaste tyngre motionspasset med intervaller i sanden var jättebra. Han blir trött men inte slut. Tanjo har en egenskap som inte många andra har och det är att han sänker huvudet och biter i när det tar emot. Han vill fram. Han ska fram. Han ger sig inte.
I lördags visade Tanjo upp sig för publik då vi hade två härliga delägare ute på gården. Banorna var nysladdade, fikan var intagen och duggregnet i antågande. Tanjo fick sin vanliga utrustning på sig och lindades med skyddsbandage på bakbenen. Dessa har jag för att han är ibland och touchar sig på kotorna bak. Med lindat så slår han sig inte och rör sig sonika lite bättre.
Första heatet var ren uppvärmning där han joggar 2100m i 1.50 fart. Allt var jättebra och han rörde sig fint. Han är lite flegmatisk och lattjar mest när vi värmer. På vägen upp på banan efter uppvärmande jogging så stannar han och tittar ut över ägorna. I hans värld står det en skylt någonstans som säger ”Tanjos rike”. När han tittat färdigt så skrittar han lugnt vidare.
Efter värmning så skrittade vi en stund (5 minuter) för att komma ner i puls och ha full återhämtning. Det blir sedan jogging ett varav innan nästa het påbörjas. Nu blir han naturligt mer inställd på att springa och kom snabbt ner i den fart jag ville hålla. Han bara svävade fram. Det kändes inte att han rörde sig och han lade så mycket mark under sig. Jag har därför alltid tidtagare med mig när jag kör för att kunna ha koll på farten. Det är lätt att köra för fort med honom.
Efter andra heatet så stannade vi och jag klev av för att gå fram och prata med honom. Jag vill att hästarna kan göra så även efter tuff ansträngning och då måste vi öva på det. Tanjo är dock en stjärna redan nu så han vet om att ta det lugnt och stå still. I andra heatet kommer jag med flygande start och direkt är han mer på hugget. Han borrar ner huvudet, han länger på steget och han fokuserar framåt. In i svängen ligger han fint i handen och det bara flyter. Första pinnen vid 400m sade 38 sekunder (1.35 fart) och den farten höll vi sedan hela vägen.
Jag är så otroligt nöjd med honom och det känns toppenfint just nu. Planen är att fortsätta med grundträningen hela juli samt augusti innan vi börjar matcha mot eventuell start. Fortsätter han på detta viset kommer vi få en rolig höst.
/Mathias Söderlind
Vecka 24
Det finns så mycket känslor kring Tanjo som jag skulle kunna skriva om varje vecka. Denna vecka handlar det mest om lättnad. En lättnad att vi fått honom tillbaka. En lättnad att han rör sig som han gör och en lättnad att vi nu börjat träna honom.
Jag håller den plan som är satt med grundträning och nu har vi även börjat köra intervaller samt träningspass med fart. I tisdags tränade Tanjo i sanden. Det blev sex intervaller varav fyra räknas som träning. De första två var endast uppvärmning. Farten var kring 1.50 och det räcker mer än väl i sandträningen. Han rör sig fint i sanden och arbetar med hela kroppen. Det är viktigt för kroppen att han gör det. Dels för att träningen skall vara ergonomiskt riktigt, dels för att förebygga skador. När jag tränar hästarna i sanden (faktiskt alla andra jobb med) så har jag dem i handen när vi slutar. Det måste finnas krafter kvar för att kunna ta nästa steg.
I lördags så tränade Tanjo på banan. Vädret var allt annat än roligt och grisigt värre på banan. Lerinpackningen jag som kusk hade var rejäl… Regn till trots så värmer det alltid att köra en häst som Tanjo. Dessutom så blev det uppehåll när jag skrittade ut och det blev solsken när vi var klara med träningen. Om det är ett omen att solen alltid lyser på Tanjo låter jag vara osagt, men det känns så i alla fall.
Först blev det uppvärmning 3 kilometer och sedan ett lätt uppvärmningsheat på 2000m i 1.50 fart. Därefter skrittade jag med honom i fem minuter innan vi påbörjade nästa heat. Denna gång blev det mer fart och planen var att köra endast 1000m med honom och det sista passet sprang han på 1.35.
Tanjo visar att han är den hästen som han var innan skadan. Känslan att sitta i vagnen bakom honom i lördags går knappt att beskriva. Den var bara magnifik. Hans inställning till att träna, hans sätt att springa, hans sätt att älska livet. Jag hade kunnat köra ett varv till på samma sätt men planen var endast 1000m och då följde vi det. När vi joggar av så är han lika sprallig som innan och när vi skrittar hem till stallet så pratar han med allt och alla längs vägen.
Väl framme vid stallet så selade vi av utanför, som vi alltid gör, och han bara står där och väntar på nästa moment. Pulsen tar vi på 11, 12 & 14 minuter. Efter 11 var den helt normal i lördags och han tog detta i princip med en gäspning.
Filmen The Greatest Showman har en melodi som heter This is me med text nedan (översatt)
Jag är modig, jag är mörbultad
Jag är den jag är ämnad att vara, det här är jag
Se upp för här kommer jag, och jag marscherar i takt, jag trummar.
Jag är inte rädd för att synas
Jag ber inte om ursäkt, det här är jag
Tycker det summerar honom ganska bra. Tanjo är nu tillbaka och det är verkligen en fröjd att få hålla på med en häst som honom.
Planen som är lagd är försiktig men konkret. Det viktiga är inte farten nu utan att han får mycket grund som han senare ska tävla på. Farten kommer ju mer vi tränar och jag sänker honom successivt i tider allt eftersom. Jag har fått frågan om när han kan starta men vill inte ge ett svar om det ännu. Vi håller oss till planen och låter Tanjo växa i takt med träningspassen.
/Mathias Söderlind
Vecka 21
Tanjo fortsätter att må prima samt var så där härligt bortskämd som han numera är…
Nu ökar jag vistelsen i hagen alltmer och det känns inte som om det finns någon oro för honom just nu. Han är tillbaka i livet som en normal häst som innebär mat, hage, körning, pyssel, mer mat och ännu mer mat.
Själva körningen följer samma schema som är upplagt. Det kan avvika någon dag beroende på väder och vind, eller de mygg som finns här ute.
Nu joggar vi 3 varv på sandbanan och varannan dag blir det på fast underlag med cirka 10 varv. För varje gång han körs märks att kroppen är på väg tillbaka. Han är lika fin som när han tränade som bäst. Han springer rakt i vagnen redan från första steget och han är fint på bettet.
Tanjo har fått en ny beundrare. En brun hingst som går i ettårs hagen kommer alltid fram till staketet när Tanjo är skrittande eller joggar lugnt. De är ganska roliga för lillhästen gnäggar först och sedan svarar Tanjo. Samma sak varv efter varv. Vad de pratar om vet jag inte men de verkar lika glada bägge två efter avslutad konversation.
Det var en delägare ute häromdagen som lade märke till att han börjar slimma till sig. Kan bara intyga att det stämmer då gjorden behövs spännas in ett hål vid selning, men även att hans rumpa börjar komma tillbaka. Hästarna är fysiska fenomen men på den korta tid vi kört har han redan börjat sätta muskler. Det stämmer bra med hur han rör sig och att formen, rent kroppsligt, blir bättre.
Veckan har varit bra men lite lugnare senaste dagarna. Jag hade otur i onsdags att bli sparkad av ett fullblod som Jessica har i träning. Det var när vi skulle lasta den hästen som han svarade med att slå bakut. Han menade inget illa utan markerade mest men träffade mig i bröstet samt en liten del i huvudet. Ambulans kallades ut och de undersökte mig på plats här hemma men vi (de) gjorde bedömningen att jag inte behövde åka in. Jag jobbade sedan som vanligt på onsdagen, torsdag och körde ett provlopp med Amazing Lee på torsdag kväll. Nu gjorde nog det inte saken bättre så efter mycket gnäll vid varje lyft eller förflyttning så blev det ändå en koll på sjukhuset i fredags kväll. Det visade sig att jag brutit ett revben och spräckt två andra. Därav lite lugnare period under helgen. Det får bli, som läkaren uttryckte det, arbete med måtta och sunt förnuft närmsta tiden.
Nu när Tanjo tagit det lite lugnare sista delen av veckan så kommer han att köras desto mer i veckan som kommer. En liten paus i återstarten gör inget då det bara ökar den psykiska trivseln för honom. Tur vi blivit klara med vår nya sandbana så det är mjukt för oss att köra på. Tanken är att vi ska börja lägga in snabbare farter en gång var femte dag. Det är inga längre sträckor utan mer att ge honom 2-300 meter i 35-40 fart för att kunna stärka hans muskulatur och förbereda honom rent fysiskt för framtida träningspass.
/Mathias Söderlind
Vecka 20
Ni har säkert sätt på Facebook att han numera får gå i hagen. Tro mig…, det är en glad och nöjd häst vi har. Innan han fick gå ut i hagen hade jag kört honom rejält i några dagar så han inte skulle springa för mycket. Det fungerade bra och efter att sprungit en mil om dagen och avsluta sista kilometern i 45 fart så var han tillräckligt ”trött” för att sköta sig i hagen.
Tanjo har fortfarande strikt struktur på hur vi gör detta. Han står inne på morgon och körs på eftermiddagen. Efter det får han gå ut på sen eftermiddag och stora delar av kvällen. Detta gör han tillsammans med 3 andra hästar. Upplägget fungerar riktigt bra och vi är nöjda på samma sätt som han är nöjd.
Själva träningen ökas alltmer och även där följer jag ett ganska strikt schema. Han får springa mellan 5 kilometer och en mil just nu. Varannan dag på rundbanan och varannan dag den långa rundan i sanden. Motståndet i materialet gör att han får jobba olika mycket vida varje tillfälle och då tränas utan att han själv känner någon större påfrestning.
Jag kommer inte att stressa med honom utan att är den som bestämmer takten genom att visa själv när han är mogen att sänka farter i jobben. Närmaste två månader är det grundträning som gäller och med styrkan i kroppen kommer farten komma tillbaka naturligt.
Jag lät honom som sagt springa på häromdagen för att göra honom ”mör” inför släppet i hagen. Även jag hade en undran hur han skulle röra sig och hur han skulle ta det o han fick speeda en liten sträcka. Jag kan lova er att den känslan, den gåshud som infann sig, den upplevelsen när han självmant joggade fram i 40 fart och ökade…, i klockrent trav. Den känslan var alldeles underbar. Som jag sagt innan så har hans kunnande inte försvunnit utan nu är det bara ett återupptagande av hans grundträning som krävs innan vi snabbt kommer tillbaka. Maj ut kör vi samma upplägg innan vi justerar i juni med intervallträning.
Frågar du Tanjo och han fick bestämma så skulle han nog kunna starta snart… Tur för oss att han inte får bestämma det…????.
Han är fin vår lilla kelgris.
/Mathias Söderlind
Vecka 19
Under lördagens öppna hus fick jag en fråga ”om det känns att han är samma häst som innan?”
Tycker det var en bra och berättigad fråga. Mitt svar är enkelt. JA, det är samma häst som innan. Tanjo har fått jogga på och sträckan blir längre för varje dag. Nu senast skrittade jag som vanligt två kilometer innan jag började jogga honom och sedan följde en mil i lugn takt.
Han tycker det är så skönt att komma ut och röra på sig. Han är så nöjd och nu när jag lät honom springa på så lufsade han runt i 2.00 fart ett varv på rundbanan. Det är inte tal om något snabbjobb utan han fick bara sträcka ut en bit, på eget bevåg och jag lät honom hållas. För att återkoppla till den inledande frågan jag fick så vill jag svara med ett ord: gåshud!
Att sitta i vagnen bakom en häst där det finns ett ultimat driv i hela rörelsen är oslagbart. Tanjo har kvar det drivet och häromdagen när han fick springa på så infann sig den där känslan ”oj, vad han är fin”. Tanjo lägger ganska mycket mark under sig när han springer och i hans rörelse är det inte så stötigt utan mer som en mjuk våg av vatten som förflyttar sig utan att porla.
Denna vecka kommer jag slussa in en liten stund i hagen lite då och då. Det blir efter att jag kört honom så han är så lugn som möjligt och inte har för mycket överskottsenergi. Hans hov är läkt så den är jag inte bekymrad över utan det är mer att han ska springa och snubbla för att han har glädjen att kunna springa i en hage. Tanjo är smidig men hästar med överskottsenergi har en tendens att kunna bli oväntat osmidiga och snubbliga när de inte kan kontrollera sig själva. Den situationen vill vi inte sätta oss i.
Idag söndag är det en lugnare dag. Mycket energi gick åt igår under det öppna huset, men tro mig, Tanjo mådde som en kung. Fler än 200 personer som kom fram och hälsade, gav morötter, klappade och mös med honom. Han levde verkligen upp och visade sig från sin bästa sida. Det kom faktiskt folk och frågade om det gick att köpa andelar i ”den svarta hästen som är så trevlig”.
Vart han än är Tanjo så ger han så många människor så otroligt mycket. Det är vår Tanjo det…:)
/Mathias Söderlind
Vecka 18
”-Äntligen får jag komma ut och röra på mig ordentligt”
Han har inte sagt det till mig i ett citat men om ögon kan tala likväl som uttrycket i ansiktet på honom, som kommer varje gång jag tar fram selen, så hade han nog sagt så.
Vi tar det lugnt och stilla för att inte riskera något i uppstartsfasen, så även med Tanjo.
Han är visserligen genuint snäll innerst inne men är givetvis överfrisk för dagen då han haft boxvila en längre period. Alla hästar kan busa lite även om det inte är elakt menat och faktiskt så kan en snäll häst kan bli farlig om vi inte hanterar det på korrekt vis.
Första dagarna så har vi skrittat lite längre sträcka innan jogging påbörjades. Tanjo har skött sig magiskt bra och bara vid ett fåtal tillfällen markerat att han velat busa lite. Med bus menas att han vill spralla loss och slå bakut. Det kan hästar göra av friskhet, av rädsla eller av elakhet. Tanjo markerade ett par gånger men tacksam som han är annonserade han sina rörelser tydligt och jag har hunnit ryta till på honom att inte göra något dumt. Faktum är att inte en endaste gång denna vecka har han slagit ut. I en robust långvagn så är det inte någon större fara ifall de slår bakut så länge de inte fastnar med skalmen mellan benen och får tag i tömmen. Skulle de däremot slå bakut i en sulky är direkt olämpligt och troligen mindre bra för den som kör. Det finns hjälpmedel att använda som slaggjord. Den sätter man i så fall över baken och fäster i skalmen på varsin sida. Tanjo är inte elak så han har sluppit denna gjord. Jag har gjort bedömningen att han nog skulle bli mer irriterad om det satt en slaggjord som tar emot. Då kan han i stället bli rädd och fortsätta slå av den anledningen. Nu har han som sagt skött sig väldigt bra och efter att joggat en vecka behöver han inga sådan hjälpmedel längre.
Hans överfriskhet minskar för varje dag som går nu eftersom jag ökar sträckan på körningen. Igår lördag fick han jogga hela 5 varv på rundbanan. Först skrittade vi två varv innan han sedan fick sträcka ut. Han ville verkligen jogga och varje gång vi passerade utgången på banan mot stallet så tog han i lite till och rörde sig bort från utgången. En ganska tydlig signal tyckte jag och lät honom hållas.
Idag söndag så fick Tanjo utforska markerna lite mer. Vi joggade stora rundan och kollade in träningsbanorna borta hos grannen. Han fick även jogga ett varv i sanden och gjorde det jättebra. Det är mjukare i sanden så jag kommer göra den mesta körningen där. Det blir dubbel effekt av det då han får arbeta med puls på samma gång.
Tanjos kropp behöver lite tid för att komma tillbaka. Mentalt tycker jag att han kändes fullt redo med att börja jogga på lite mer. Hans kropp däremot har inte fått trycka ifrån de senaste 4 månaderna så den behöver stretcha ut, skritta ordentligt och arbeta i rätt form redan från början. Därav ett uppbyggande program där vi ökar sträckan allt eftersom. Som det är nu skrittar vi två kilometer och joggar sedan mellan 5–6 kilometer i varierande fart.
När vi kommer tillbaka till stallet så är allting som vanligt. Vi selar av utanför och han står snällt och väntar på att få kommandon. Häromdagen så blev han så svettig att jag tog fram svampen och tvättade av honom. Det var mycket tydligt hur han stod och njöt med all denna uppmärksamhet och pyssel. Precis som det var förut när vi tränade.
Det har varit en ganska känslosam resa med Tanjo så när han fick springa på en liten bit i lördags kom den där upplevelsen tillbaka på en gång. Han är så fin denna häst och han rör sig så underbart bra. Nu har resan mot nya mål startat. Nu är han på väg tillbaka vår fina underbara Tanjo.
/Mathias Söderlind
Öppet Hus lördag 11 maj!
Plats: Lottentorp Gård. Slottsvägen 96-72, 275 93 Sjöbo.
Tid: 10:00-14:00
Ni kommer få gott om tid att se gården och omgivningarna. Några hästar kommer också att träna. Exakt schema kommer på torsdag via mail till er som anmält er och det läggs även upp på Facebooksidan MinTravhäst!
Vi vill gärna att ni föranmäler er till jessica@mingalopphast.se för att vi ska kunna beräkna fikat och planera dagen optimalt!
Vecka 17
Han fullständigt älskar livet just nu.
Jag skrittar honom längre pass nu men fortsätter att göra det på kvällarna. Detta för att han inte är lika sprallig då det börjar skymma.
På tisdag kommer hovslagaren och ska sko honom runt om. Balansen kommer att bli vanliga järnskor med fals för ett så optimalt grepp som möjligt när vi nu ska börja jogga. Hans hov som haft en fraktur kommer fortsatt få en specialsko för att fortsätta stärka foten vid påfrestningar som jogging och träning. Han kommer få träna på detta ett tag till innan vi helt överger den. Det mest troliga är att han även startar på en ringsko första loppen han kommer göra.
I lördags kom det två härliga andelsägare förbi och skämde bort honom duktigt. Det var morötter, hästgodis och massa klappar på mulen. Jag kan lova er att han mös hela eftermiddagen. De hade med sig bortåt 4kg så en del fanns ju kvar efter de åkt hem. Kan lugnt berätta att han påminde om detta när vi pysslade om honom på kvällen. Kanske inte så konstigt när de låg precis framför honom, men ändå.
I veckan som kommer blir det start med jogging och ni kan inte ana hur skönt detta känns. Att vi haft tålamodet så länge. Att vi haft kylan att vänta ut hela läkningsprocessen och att vi väntat april ut för att kunna jogga på mjuka banor. Nästa veckas nyhetsbrev kommer vara av den kaliber som det skall vara. En härlig berättelse om veckan som gått. Nu kommer vi i alla fall kunna berätta oerhört många fler detaljer och upptåg om Tanjos framfart. Så håll ut en vecka till. Den kommer gå fort.
Ni har väl inte missat vårt öppna hus lördag den 11:e maj?
Vi vill visa upp våra hästar, det nya stallet som ska göras klart inom kort, träningsbanorna där vi delar med oss av vår filosofi samt välfyllda bord med fika. Det blir även några tävlingar och lekar där alla åldrar kan vara med.
Boka in lördag den 11/5 klockan 10:00-14:00.
Adressen är: Slottsvägen 96-72, 275 93.
Exakt schema kommer några dagar innan.
Vi vill gärna att ni föranmäler er till jessica@mingalopphast.se för att vi ska kunna beräkna fikat och planera dagen optimalt!
Hälsningar
Mathias
Vecka 16
Om han älskade livet innan så vet jag inte vad vi ska kalla det nu? Våra skrittpromenader har utökats väsentligt vilket en superglad Tanjo uppskattar.
Vi använder oss fortfarande av hjälpmedel som mörkrets skymning då han är mycket lugnare att skritta med. I takt med att dagarna blir längre och ljusare så ökar vi vistelsen ute. Vissa dagar är han lite väl pigg men det får jag leva med. Det är bara att hålla i och säga åt honom att vara på mattan.
Tanjo är snäll och vill verkligen inget elakt. Dock så blir han piggare för varje gång vi är ute och jag anar han själv känner att vistelser i hage börjar närma sig. Det spritter i hela hans kropp och det är en superglad Tanjo som varje kväll får gå hans lilla runda.
När maj infaller så börjar vi jogga med honom. Vi har fint preparerade banor som är mjuka och fyllda med fin sand. Där kommer Tanjo att trivas. Det ska bli intressant att se hur han upplever skogen med all vilda djur som spatserar över vår slinga. Visserligen ett tag kvar tills vi joggar i skogen men veckorna går fort så snart är vi ändå där.
Lördag den 11:e maj har vi öppet hus på gården. Vi vill visa upp våra hästar, det nya stallet som ska göras klart inom kort, träningsbanorna där vi delar med oss av vår filosofi samt välfyllda bord med fika. Det blir även några tävlingar och lekar där alla åldrar kan vara med. Känner ni för att komma och hälsa på Tanjo så boka in lördag den 11/5. Jag återkommer med anmälningslista och program för dagen.
Tanjo gillar alla möjliga sorters mutor, mat och frestelser numera men framför allt så gillar han hästgodis…;).
Ha en fin vecka så hörs vi snart igen!
/Mathias & Tanjo
Vecka 15
Tanjos hov är läkt!
Ni ska veta att jag är så otroligt lättad över beskedet vi fick av röntgenbilderna i torsdags. Tanjos hov har alltså läkt ihop på rekordsnabba 5 månader. Vi anade det vid förra tillfället men nu fick vi det bekräftat ytterligare en gång.
Tanjo kommer få stå i box under resten av april men däremot köras lite mer. Vi undviker att släppa ut honom i en stor hage även under maj månad. Detta för att inte förhasta något utan låta benet få läka ihop fullständigt. Vi ser på bilderna att det läkt ihop men vi ger fortsatt mer tid på grund av att den delen av benet som var frakturerat inte har någon benhinna utan enbart läker av blodtillförsel och att massan i skelettet ska stärkas fullt ut innan påfrestning som hårda träningspass kan göras.
Jag kommer därför att börja köra Tanjo både morgon och kväll så ofta jag hinner och under hela maj månad.
Torsdagen var en fullspäckad dag med mycket att göra samt logistik som krävde precision. 2st till veterinären vid 16.15 och sedan provlopp vid 18.00 för mig. Vi hade alltså både hästbuss och släp fullt i torsdags. Faktum var att det var en del ganska orutinerade hästar som skulle resa och valet att ställa den ”mest säkra” ytterst föll på Tanjo. Yngst, minst rutinerad, minst utevistelse, mest extra energi osv spelade ingen roll. Tanjo klev på bilen som en kejsare och visade klass på hur en häst ska uppträda.
Under kvällen när jag körde provlopp så fick han stå och vänta i gäststallet. Visserligen inte själv men ingen han kände och i en stängd box. Tanjo, han brydde sig inte utan följde glatt vad som hände på stallgången när det skulle värmas, selas av, selas på mm. När det var dags att åka hem så lastade Jessica på honom, som vanligt sist av alla och rakt upp på bilen.
Nu blir det en ordentlig skoning på alla fyra fötter samt fortsatt specialsko på vänster bak. Denna kommer han behöva ett tag till och kanske till och med starta på en ringsko för att hålla hovens inre delar stabila och inte riskera något. Det blir dock framtidens huvudvärk. Nu ska vi njuta av att han läkt ihop och kan börja röra på sig mycket mer igen.
Om jag tog beskedet med glädje så kan ni tänka er hur Tanjo känner. Visserligen redan nöjd över livet men han blir så glad att få komma ut lite mer. Han är helt underbar vår Tanjo och tro mig, han vet om det…
Vecka 14
Mycket varmare väder. Betydligt längre dagar och en Tanjo som får allt längre utevistelser. Så kan förra veckan sammanfattas.
Vädret är nu riktigt härligt. Tanjo har fått stå utan täcke på dagarna då det varit riktigt varmt. Även om det är en liten detalj i det hela så kan jag lova er att han är nöjd med det. Nästa vecka ska vi röntga hans hov igen. Det ska bli spännande att se och jag hoppas verkligen att vi får klartecken att börja jogga. Vi ska inte ta ut något i förskott men hoppas kan vi alla fall göra.
Han är pigg värre just nu och det är inte så konstigt. En blandning av tristess och ljusare dagar så spritter det givetvis i hela kroppen på honom. Därför så tar jag ut honom på kvällen. Det är lugnare, mörkret skymmer lite och han är mer dämpad jämfört med mitt på dagen. Hittills har det fungerat bra och jag fortsätter med samma upplägg ett tag till.
Även om vi får klartecken nästa vecka kommer han inte att få gå i stor hage under resten april. Han behöver ha samlad energi och inte spralla runt som risken finns att han i så fall gör. Därav min plan att skritta på morgon och sedan jogga honom på kvällen. På så vis blir hans utevistelse mer påtaglig och under mer kontrollerade former. Jag kan då succesivt ändra storlek på hans hage och göra en mjuk övergång till större hage under maj månad.
Viken dag vi ska röntga är inte bestämt ännu. Det blir antingen torsdag eller fredag beroende vad som passar vår veterinär bäst. Mer info kommer på Facebook så håll utkik där.
Ha en fin vecka så hörs vi snart igen.
Mathias Söderlind & Tanjo
Vecka 13
I morse vaknade vi upp och inser att det blivit sommartid. Det påverkar inte hästarna nämnvärt mer än att de blev förvånade att frukosten serverades aningens tidigare än brukligt. Matvraket Tanjo tackade och tog emot då mat är en stor del av livet för honom.
Veckorna går i faslig takt känns det som, vilket är positivt för Tanjos del för då närmar vi oss nästa röntgen och med ett förhoppningsvis positivt besked.
På måndag är det första april och enligt schemat kommer vi skritta honom mycket mer än vad vi gjort fram till nu. Jag kan lova att Tanjo ser fram emot det.
I takt med att dagarna blir ljusare och längre så önskar Tanjo inget annat än att komma ut i hagen. Han är så duktig som accepterar tillvaron och snart så finns det en lite hage till honom där han kan njuta av solen.
I övrigt så ser allt bra ut. Hans fötter växer bra och hoven med fraktur är lika fin som den var innan frakturen. Han har blivit lite kompis med den nya hästen Opulence. Lite för tjenis om du frågar Tanjos granne Cosmic vilken blivit riktigt avundsjuk på det tilltaget. Om Tanjo är en tjejtjusare eller Opulence nya drottningen återstår att se, men oavsett så gillar Tanjo Oppen och de pratar hela tiden när hon släpps ut i hagen eller när hon kommer in från hagen.
Hans hönät har verkligen fungerat bra. Nu ”slänger” han inte i sig sitt hö utan äter konstant och kan njuta lite mer av sitt grovfoder. Bra för matsmältningen men även för motverkande av den tristess som uppstår när han är ensam i stallet.
Att han mår bra råder inget tvivel om när täcket tas av. Fortfarande blank i hårremmen och inte en tillstymmelse till vinterpäls. Det är vår Tanjo Lane! Kungen av Lottentorp!
Ha nu en fortsatt fin påskhelg så hörs vi snart igen.
/Mathias Söderlind
Vecka 12
I yngre ålder så spelade jag hockey. Minns särskilt en gång då jag fick en ordentlig smäll som krävde en tids konvalescens efter ett medicinskt ingrepp. Jag kan än idag komma ihåg känslan som fanns på vägen tillbaka. Speciellt hur jag konstant övertalade mig själv att jag faktiskt skulle kunnat börja träna igen. Hur jag otåligt tjatade på pappa. Lite så känns det med Tanjo denna vecka.
Hans ögon bara ber om att få börja springa. ”-För fasen husse, sela på vagnen, jag vill jogga…”. Han får fortfarande ett tråkigt svar på frågan men det närmar sig dock allt mer. Det är fortfarande skritt som gäller och vi håller det schema som är bestämt.
Han har fått ett nytt hönät. Ett större som fyller mer men som har mindre maskor vilket gör att det tar längre tid för honom att äta. Andra hästar kan få hönät för att de är stökiga i boxen, struntar i att äta och bara sprider ut det. Tanjo är inte den som lämnar någon mat så byte till hönät är inte för att det slarvas med intaget utan för att skapa mer stimulans åt honom.
Vid första blicken så tittade han på nätet, försökte ta en tugga, för att då upptäcka att han var tvungen att kämpa för att lyckas. Han backade då ett steg, tittade på nätet igen för att sedan titta på mig. Om det var ett frågetecken eller en helt förbluffad Tanjo som kastade en lång blick mot mig kan jag inte svara på men hans uttryck var i alla fall fyllt av frågor…
Ni kan dock vara lugna, han löste uppgiften väl redan första dagen. Det är ju mat och det går inte Tanjo förbi hur som helst. Hönätet är tomt varje gång vi ska fodra.
Nästa vecka är det påsk. Jag har lovat Tanjo att schemat för utevistelse kommer bli mycket mer än vad som är nu. Det kommer han säkert bli nöjd med. Ska försöka få en bra bild som dokumenterar nästa steg i hans rehab.
Vi längtar bägge två till den dag vi kan släppa ut honom i hagen och han får träna så som han vill göra. Det är inte långt kvar nu.
Vår fina härliga Tanjo.
Vecka 11
Tanjo har fått en ny beundrare och en riktigt kelgris till kompis.
Sedan flytten till Lottentorp så har vi fått två katter på köpet att ansvara för. Den ena är ganska skygg med den andra är en riktigt sköning. Tanjo har nämligen blivit kompis med den ”sköna” och de umgås faktiskt med varandra om dagarna. Först tänkte jag att den bara låg där i taket på sitt ställe (bjälken hos Tanjo) men ju mer jag tittade på det så framgår att de blivit riktiga kompisar.
Idag så var en delägare ute och hälsade på. Då kom katten och hoppade rakt upp i famnen på henne när hon matade Tanjo med morötter. En del hästar hade blivit skrämda men inte vår coola Tanjo. Han stack fram mulen och gosade med katten. Bägge två såg ut att tycka det var riktigt trevligt. Vi andra, vi är nog mest överraskade över denna kompiskonstellation.
I övrigt mår Tanjo klart bra. Han har en del överskottsenergi men det är inte så konstigt. Nu blir dagarna ljusare och hans önskan att få gå i hage ökar givetvis för varje dag.
På tisdag ska han skos, igen. Det blir som vanligt en specialsko på hoven med fraktur och övriga fötter verkas till så han står korrekt. Hans fötter växer väldigt bra och det är skönt då det är ett tecken på hästen mår bra och att balansen på mineraler och vitaminer är som den ska.
Tiden går ganska fort just nu och snart är vi framme vid en ny röntgen. Det ser jag fram emot.
Önskar alla en fortsatt fin vecka.
Tanjo & Mathias
Vecka 10
Nu har en vecka passerat ute på nya stället och vi kan inte vara mer nöjda än vad vi är just nu. Hästarna har tagit flytten på bästa vis och det märks på dem att deras livskvalité har höjts.
Här finns tillgång till stora hagar, fina utrymmen, bra skog att röra sig i och en härlig miljö. Just nu när detta skrivs så blåser det en aning men överlag så är hela miljön mycket mer harmoni än vad vi tidigare haft.
Infarten till gården är en sträcka genom skogen innan du kommer fram till grindarna som välkomnar dig. Sakta öppnar gården upp och med hagar på bägge sidor samt rundbanan på vänster sida. Några hundra meter senare möter det första stallet dig på vänster sida och boningshuset på höger sida. När du kommit hit fram så har du hunnit andas in lugnet som finns på stället innan du parkerar bilen. Redan här är du såld på stället och då finns det mycket mer att titta på. På gården finns 3 lägenheter, ett ridhus, en utebana för dressyr, 3 olika stallbyggnader, 27 hagar, en rundbana, en rakbana och en slinga i skogen. Det finns med andra ord mycket att beskriva men får bli i ett annat veckobrev. Detta upplever vi varje morgon och det känns helt underbart.
Tanjo är pigg och så otroligt glad att vara här ute på Lottentorp. Miljön i stallet är annorlunda än på andra stället med de öppna boxarna. Närkontakten med de andra är så mycket mer än bara ett galler och boxarna är större än många andra. Synen som finns när vi fodrar på kvällen är 10 huvuden som sticker ut från boxarna i en längtan efter att få mat. Det är en så härlig känsla att ta in och jag är övertygad om att hästarna känner samma sa
Promenaderna är strikta. Vi följer vårt schema och ökar successivt för varje vecka. Det är nog inte långt kvar nu innan vi får klartecken från veterinär att vi kan röra lite mer på honom. Frågar du Tanjo så hade han nog tyckt vi börjar redan i morgon…????.
Önskar alla en fantastisk vecka. Vi hörs snart igen.
Tanjo & Mathias
Vecka 9
I fredags flyttades hästarna till Lottentorp. Tanjo fick äran att stänga dörren och ta sista åket. Att hästar känner saker är inget nytt. Tanjo var hur cool som helst men när jag steg in genom stallets dörrar och ropade på honom så kom det ett gnägg jag aldrig hört förut.
”- Du lämnar inte mig här!” kan jag lova att han sade. Inte så konstigt för alla kompisar hade åkt och kvar fanns endast 3 fullblod. Jag tänkte en stilla stund att han är för charmig som har så klart för sig. På med grimman och öppnade boxdörren. Bestämda raska steg mot utgången. Vi stannade upp för att få i bomull i öronen, vilket var helt problemfritt. Han tänka att det var värst vad lätt detta gick.
Tanjo kunde knapp vänta på mig. Knäppte loss honom och han gick rakt upp på bilen utan att blinka eller fundera. De 5 milen ut till gården var inga problem och när vi kom fram så gnäggade han lite fint. Upp med dörren och sedan en snabb titt på omgivningen. Ett antal gnägg för att berätta kungen är på plats.
När vi gick in i stallet hälsade den ena efter den andra på honom. Han var så majestätisk i paraden genom stallet till hans nyströdda box. Kungen har nu anlänt och kungen, det är Tanjo Lane.
I lördags blev det en promenad för att verkligen bekanta oss och tro mig, här kommer vi att trivas extra mycket.
Både Tanjo och jag ser fram emot att få skicka ut inbjudan till stallträffen i sommar. Det kommer bli så trevligt och vi längtar redan.
Vi hörs
Vecka 8
Veckorna rullar på och nu anar vi våren runt hörnet.
Vår livsnjutare Tanjo hälsar att om det var bra förra veckan så är det ännu bättre nu. Dagarna är ljusare, varmare och mycket skönare.
Ännu har vi inte haft vagn på men det närmar sig. Planen att hålla oss kalla resten av februari ligger fast men vid brytpunkten februari/mars så kommer vi börja skritta för vagn. En orsak är att hagarna behöver lite mer tid att torka upp då de är ganska slippriga just nu. Risken för att halka är stor när de är extra pigga. Vi chansar inte och tar en vecka till med promenader för hand. Vad gör väl det när ägare kommer med godis…;).
Veckan som kommer händer även fler saker. Vi kommer byta träningscamp till anrika och fina gården Lottentorp som ligger strax söder om Sjöbo. Proffstränaren Christoffer Eriksson har huserat här tidigare men han har flyttat till Åby så när denna chans dök upp så var beslutet inte så svårt.
En del av bakgrunden till detta är att träningsfältet på Jägersro så småningom kommer att avvecklas eftersom den nya travbanan ska byggas på fältet. Svensk Galopp och Skånska Travsällskapet förhandlar för fullt om bästa sättet att avveckla fältet och i skrivandets stund finns inget exakt datum för när detta kommer att ske. Det har nämnts att det kan ske så tidigt som 1 april i år. Vi vet alltså att vi kommer behöva flytta någon gång framöver och vi tog därför den möjligheten nu när den dök upp.
En stor fördel med detta är att vi lättare kommer kunna arrangera stallträffar, sommarfester och grillkvällar. Långväga gäster kan stanna över och träningsmöjligheterna är ganska passande till min filosofi. Mer info kommer i nästa veckobrev.
Vi var där ute igår och inspekterade. Tangos hage är bestämd och tro mig, han kommer bli kungen på stället.
Förra helgen släppte vi andelar i vår nyaste häst Opulence. Hon startade förra måndagen och blev tvåa. Nu startar hon igen på lördag. Erbjudandet om 395kr för en andel gäller denna veckan ut (ikväll söndag) Ni som tidigare delägare har förtur. Varmt välkommen att vara med på henne. Du köper andel i Opulence här: https://minandelshast.se/produkt/opulence/
Ha en fortsatt fin kväll så hörs vi med ett fullmatat veckobrev nästa vecka igen.
Vecka 7
Det känns nästan som om han vet med sig att han snart är friskförklarad.
Tanjo är en riktigt levnadsglad individ och i hans vardag, även som den är nu, så är han genuint glad. Senaste veckan upplever jag dock honom ett snäpp uppåt på skalan. Han är riktigt nöjd och mår alldeles topp.
Troligen består det mesta av att dagarna blir ljusare och längre men någonstans inombords inbillar jag mig att han har koll på läget och känner på sig vi snart får på vagnen igen.
Veckan som varit har annars varit lugn med diverse promenader. Vi har filat lite mer på hans päls och det är dags för en ny klippning av öron och nacke. Detta jobbar vi faktiskt fortfarande med. Vänster öra är mer utmaning än det andra och han är tydlig i sina åsikter där. Vi kan efter ett tag klippa utan problem men det första skedet är alltid lite mer ansträngande innan vi kommer fullt överens.
Vi behöver sko honom ganska snart. Foten där han har frakturen har en sko som sitter fast med söm och sidokappor. Dessa är dör för att hålla hoven på plats och samtidigt ge stöd. Nackdelen med detta är att ”hovmekanismen” inte arbetar fullt ut. Det är ingen fara då han har en fraktur som måste läka men hade han inte haft det så skulle hoven må dåligt just nu. Den växer bra men i stället för att flyta utåt så växer hoven på höjden. Det gör att vi måste sko oftare för att inte påverka att den växer sig fortsatt fel.
Vi använder professionella hovslagare som är utbildade på just dessa frakturer. Vår hovslagare var så noga att han ville se röntgenbilden för att själv kunna avgöra hur han ska tillverka skon och placera traktkapporna. Det känns därför väldigt tryggt och säkerligen en stor del till varför hoven läker så bra.
Snart är februari slut. Då kommer uppdateringar om hur Tanjo rör sig, i vagn. Det känns bra…????.
Vecka 6
”-I boken står det att prognoser på en hovbensfraktur är 90% god. Jag vill säga att i detta fall är det 100%.”
Orden är från vår veterinär som precis har röntgat Tanjos hov. Ni anar inte hur skönt det kändes att vara med i tisdags och se bilderna, höra veterinären analysera och få vetskapen att det läker hur bra som helst. Vidare sade han även att detta nog är en av de snabbaste läkningsprocesser han varit med om.
Vi jämförde med bilder från första gången vi röntgade och även blotta ögat ser förändringarna som är till det bättre. Ett otränat öga hade troligen inte ens upptäckt sprickan Tanjo har på den senaste bilden. Så fint läker det.
Vad gör att det läker så fint?
Först och främst beror det på hästens läkkött. Tanjo är ung och han växer vilket gör att han har rätta förutsättningar. Vi har även följt vårt schema minutiöst när det gäller att röra på honom så kontrollerat som möjligt. Han har fått en specialsko som gör att hoven får bästa förutsättningar att läka ihop samt att vi har ställt om hans foderstat så han får alla viktiga mineraler och vitaminer även om han inte äter något kraftfoder. Vi har verkligen gjort allt vi kan för honom och det känns jättebra att få det besked vi fick i tisdags.
Vad händer nu?
En ny röntgen är bokad om 2 månader igen. Jag kommer fortsätta med samma upplägg resten av februari, för att ge honom extra tid och att inte förhasta mig. Det betyder promenader varje dag och fortfarande ingen utevistelse. När vi kommer in i mars så blir det skritt för vagn vilket kommer öka stegvis.
Programmet som är skrivet är enligt följande:
v.10 Skritt 20 minuter varje dag
v.11 Skritt 30 minuter varje dag
v.12 Skritt 45 minuter varje dag
v.13 Skritt 60 minuter varje dag
Tanjo kommer även få gå ut i hagen med start i mars. En nysnickrad hage som blir betydligt mindre än de vanliga men ändå ger honom utrymme att kunna röra på sig.
v.13 kommer vi även att börja jogga (under förutsättning att vi har fina banor) och detta blir 5 minuter varje dag första veckan. Detta ökas sedan succesivt och under april kommer det märkas att han snart tillbaka för att kunna träna. Mer om det programmet i nästa veckobrev.
Ni anar inte hur skönt detta besked var och när vi haft våra promenader denna vecka så gick vi med en helt annan inställning. Det känns nästan som om Tanjo vet om detta själv. Idag när vi gick ut så var han så nöjd, nästan lite stolt, när han visade upp sig för de andra som var i hagarna. Vi gick hela vägen ner till Jägersro och tittade genom trädallén lite på träningsbanorna. Han stod där ett tag innan den notoriska magpuffen kom och han visade att han ville gå hem igen.
Inne i stallet så tog han (som vanligt) en tugga från alla hästars höpåsar innan vi kom in i boxen. Vissa hade nog kallat honom bortskämd. Jag nöjer mig med att kalla honom glad, för det är precis vad han är.
En glad tränare önskar alla en jättefin vecka.
/Mathias Söderlind
Vecka 5
På tisdag tar vi transporten ned till veterinären för att röntga hoven.
Det ska bli skönt att få en vägledning om vilket håll det går samt om vi behöver ändra eller göra något nytt. Såhär långt har vi inget att klaga på. Han går väldigt fint på hoven och sätter ner med lika mycket kraft på bägge bakfötter.
Vi har ökat längden på promenaderna då allt går åt rätt håll. Tanjo är nöjd med det även om han givetvis hade velat vara ute med de andra, som vanligt. Han sköter sig dock fint och all pigghet till trots så gör han inga dumma saker när vi går längs grusvägarna.
Min förhoppning är att vi ska kunna skritta honom med kontroll och succesivt öka längden på detta. För min del så får det gärna ske för vagn för jag tycker det är lättare att ha full kontroll på honom då. Nu är han ingen buse och otroligt snäll att ha att göra med men så som situationen är så har han givetvis lite överskottsenergi.
Vi var ute och gick den längsta stunden på länge häromdagen. Som han njöt! När vi gick på asfalten (gångväg) och blickade ut över hagarna så kunde jag verkligen se hur han tänkte att ”-snart kommer jag ut till er, snart så.” Det blev några gnägg och allmänt surr med de andra innan han fortsatte att äta gräs blandat med att buffa mig på armen.
Veckan har annars varit helt okej för honom. Med det menar jag att inget konstigt har inträffat. Han har inte sparkat sönder någon vattenhink (ren otur den gången) och inte heller massakrerat matkrubban (troligen med berott mod) utan det har varit lugnt.
För att motverka tristess i hans vardag så får Tanjo väldigt mycket hö. Han är extremt duktig på att tala om när det är slut. Två lätta sparkar i boxdörren så vet vi…????.
På tisdag får som sagt reda på vad röntgen säger.
Vi hörs
/Mathias Söderlind
Vecka 4
Han har så härlig uppsyn. Det fina glada och frågande huvudet som sticker fram när jag kommer in i stallet gör mig alltid på strålande humör.
Dagarna blir ljusare och det känner hästarna av. Tanjo är dock trygg i sina rutiner och hade vi filmat honom om dagarna så skulle vi nog kunna ställa klockan efter honom. Det nya är att han börjat vila middag efter lunch. Det är förståeligt för då är han som mest ensam i stallet och vill gissningsvis inte ha tråkigt. Nu ska jag vara ärlig och säga att jag inte tror Tanjo Lane vet hur man har tråkigt. Gladare och roligare häst får du leta länge efter.
Jag har börjat ha boxdörren helt öppen när jag själv är i stallet och ingen annan ska ut eller in. Det bygger på förtroende att han står kvar i boxen men Tanjo får utan bekymmer sticka ut huvudet och känna sig lite mer ”fri”. Han är jätteduktig med detta och står kvar. Jag hjälper honom genom att ge rikligt med hö och så länge det finns mat i närheten så flyttar sig Tanjo inte särskilt många steg.
Oavsett så bygger detta psyke på honom. Han får chansen att vara med och tar den gärna. Ögonen blir så härligt glada varje gång jag öppnar boxdörren helt och han känner öppenheten. Igår var det uppåt en halvtimme och idag var det nästan en hel timme.
I lördags blev det en gedigen genomgång med ryktborsten, klipp i öronen och nacken. Tanjo är otroligt fin i pälsen och trots att han inte tränat på ett tag så håller hans muskulatur väldigt fint. Hans mage må ha blivit lite rundare men det är ofrånkomligt eftersom han äter så mycket hö.
Nu när vädret är bättre så vågar vi oss ut på promenader. Ingen is, ingen snö och fina grusvägar att gå på. Han blir så glad när vi går en sväng, vilket är fullt förståeligt. Det finns lite bus i honom och han spritter gärna till när han gnäggar till de andra. Mer än så får han inte göra och det vet han. Han sköter sig jättefint överlag och tugga gräs är inte så dumt.
Som jag nämnde förra veckan ska han på röntgen den 6/2. Inte lång tid kvar och då får vi ett besked om hur det ser ut. Går det åt rätt håll vilket vi hoppas bör hans utevistelse kunna utökas till regelbunden och kontrollerad. Med kontrollerad menar jag rörelse i skritt. För min del får det gärna vara i vagn för där kan jag kontrollera honom mest. För vagn kan vi också hålla igång hans muskler med en bra skritt. Vi tar inte ut något i förskott men det hade varit skönt med ett positivt besked.
Det hade dessutom gjort en glad häst ännu gladare.
Vi hörs om en vecka igen.
Vecka 3
Talesättet att ”hålla sig kall” för att vänta ut någonting passar ganska bra med vädret just nu…
Tanjo har fortsatt med boxvila och faktiskt inte varit ute alls då vädret varit under all kritik. Vissa dagar har det bildats så mycket is på marken att vi knappt kommit ut till hagarna med de andra hästarna. Av naturliga skäl chansar vi inte med någon häst och speciellt inte med Tanjo utan han har fått acceptera detta och ätit mer av sitt hö inne.
Tisdag den 6/2 är det bokat en tid för ny röntgen.
Det känns bra för det ska bli skoj att se hur långt han kommit i läkningsprocessen. Vid den dagen så börjar han närma sig 3 månader i läkningstid och om det följer det normala så är han snart tillbaka igen. Vi ska inte ta ut något i förskott men för mig känns det väldigt bra att ha ett nytt mål så tidigt som den 6/2.
Den sko han har på foten spikade vi om i veckan. Allting var utan problem. Han reagerar ingenting, hans fot växer som den ska och han stödjer fint på den även efter att vi lagt om skon. Tanjo rör dessutom sig otroligt bra i skritt och hans ben ser jättefina ut. Logiskt att de är fina då han inte gör så mycket men vi måste även ha koll på att han inte överanstränger sitt viloben.
I en rörelse när vi vänder honom i duschspiltan eller på stallgången är felfri och indikerar att det läker fint. Som det ser ut nu är allting ganska bra, vilket jag tycker är glädjande.
Det blir ganska mycket pyssel och även om han är otålig och vill gå ut så tycker han om det. Har jag godis i handen blir han väldigt fokuserad och medgörlig.
I veckan som kommer blir det en dag med special. Det innebär klippning av öron, nacke kronränder ner på hoven. Det tillsammans med ryktning en längre stund får honom alltid på bra humör.
Ni som köpt andel med den lägre insatsen kommer få faktura på månadskostnaden. Den skickas via email till Er och kommer under nästa vecka.
Med lite bättre väder nästa vecka så kommer ett ännu mer innehållsrikt veckomejl om våra promenader utomhus. Under tiden önskar jag en fantastiskt fin vecka. Bifogar en bild från i höstas efter ett träningspass. han är så fin vår härliga Tanjo.
Vecka 2
Denna vecka har Tanjo mått extra bra.
Inte för att något hänt utan mer för att vädret varit så otroligt växlande och svårt för de andra hästarna att haft utevistelse. Is blandat med nederbörd, kyla och vind har verkligen satt de yttre förutsättningarna i centrum.
Sällskapet för Tanjo har alltså varit stort senaste veckan och det tyckte han bara var trevligt. Undrar om han inte är på väg att bli lite kär i Cosmic Creation som står bredvid honom för det gnäggas väldigt mycket dessa emellan, även på avstånd.
Häromdagen så släppte jag ut Cosmic tidigt. Det var fortfarande mörkt ute och hon var först ut. Ett antal gnägganden och den enda på gården som svarade var Tanjo. Det var kul att lyssna på dem för efter ett tag så blev hon helt lugn och bara var tillfreds. Tanjo, han vände tillbaka och åt sitt hö. Nöjd som Ferdinand under sin ek.
Nu när situationen är som den är blir det ett väldigt inrutat schema för honom. Vi börjar med att ta ut Tanjo från boxen in i duschspiltan. Efter det tar jag ut hans vattenhink och rengör den från smuts. Ska ärligt säga att jag inte skrubbar den varje dag, men det i alla fall flera gånger i veckan. Efter det så gör vi rent boxen och strör nytt spån till honom. Tanjo som står inne får alltid lite extra. Det ska vara mysigt när han kommer in i boxen igen. Sedan fylls det på med hö. Nu äter han massor…, men så länge han äter upp fyller vi på. Under 15kg om dagen är det i alla fall inte.
När boxen är klar blir det borstning och pyssel med honom så han inte glömmer bort det psykiska. Han är pigg och vill gärna ut i hagen men vi får lugna oss ett tag till. Veckorna går ganska snabbt och snart är vi förhoppningsvis där igen men vi har is i magen så det läker ut ordentligt.
Efter allt pyssel blir det tillbaka in i boxen igen. Någon gång till under dagen gör vi om samma procedur. Tanjo mår alltså alldeles prima och hamnar fortfarande ofta i centrum.
Nästa vecka ska vi börja gå ut och gå lite längre sträckor om isen försvunnit från marken.
Ha en fortsatt fin vecka så hörs vi snart igen!
Vecka 1
I veckan fick Tanjo en specialsko på hoven där frakturen sitter.
Han är skodd med en ”ringsko” för att ha så jämn belastning som möjligt. På denna ringsko sitter sedan ”kappor” på sidan för att hålla fast hoven i ett centrerat läge. Detta görs för att stabilisera hoven och förenkla läkningen av frakturen.
Hovslagaren sade igen att ”-det är jädrans vilken tuff häst ni har. Han reagerar ingenting och utan röntgenbilderna så går det inte att tro det finns en fraktur.”
En specialsko som denna gör att Tanjo blir helt fri från hälta. Vi ska dock inte lura oss själva utan fortsätter med den strukturerade planeringen av utevistelse, skritt för hand och stående i box.
Humöret på Tanjo är fortfarande helt galet på topp. Han har accepterat den lilla utevistelse som finns och denna vecka så har han utan bekymmer glufsat i sig allt hö han fått bara för att hålla emot kylan. Han får ett extra täcke på sig när det blir så här kallt. -15 ute är kallt, speciellt nere i Skåne och då inte få röra på sig kan vara ansträngande. Vi ger då mer mat i form av hö då hästar håller igång deras kroppsvärme genom att äta. Matvraket Tanjo är inte direkt missnöjd med tillvaron…
Hans päls är fortfarande blank som en ål. En luden ål i alla fall. Han har givetvis inte sommarpäls men den är väldigt fin för att vara mitt i vintern. Han trivs väldigt bra även om det syns på honom att han saknar få träna. Varje gång jag drar in vagnen så kommer huvudet ut och frågan ställs men håll ut gubben. Läk ut detta bra så är vi snart tillbaka igen.
I kommande vecka står vaccinering på schemat.
Vi hörs snart igen!
Vecka 50
Vi har haft en omtumlande vecka med Tanjo Lane.
Besöket hos veterinär gav inte alls det resultat vi önskade utan vi kan konstatera att han har problem med en hov.
När vi åkte ner till veterinärens ställe så visade Tanjo verkligen klass. Inga problem att gå upp på transporten utan han följer så fint alla våra rörelser och önskemål. En liten titt in i transportens och sedan rakt upp innan han ställde sig fint tillrätta.
Henrik vår veterinär tittade på honom och gick igenom hela vänsterbakben. Han satte ner foten ordentligt i linje framåt eller bakåt. Däremot vid rotation åt sidan så visar han tecken på ömhet. Ganska snabbt uteslöts allt annat och vi riktade fullt fokus på hans hov. Skon togs av och Henrik började visitera hans fot med hjälp av visitertång. Han klämde och provocerade men det kom ingen reaktion från Tanjo. Eftersom vi misstänkte en hovböld så togs röntgenmaskinen fram. Fyra fem bilder togs från olika vinklar. Idag är tekniken helt fantastisk och bilderna kommer upp direkt på skärmen. Skärpan är glasklar och det går att se det mesta av både ben, ådror, kött och blod. Henrik tittade på bilderna och skruvade lite på sig. Han sade att ”- det var märkligt. Jag har visiterat honom och han reagerade ingenting. Det är en riktig hårding du har här”.
Det visade sig att Tanjo har fått något som kallas hovbensfraktur. En fraktur på hovbenet har mycket god prognos men den tar tid att läka. En normal fraktur läker ihop på 8 månader.
Det som är till vår fördel är att det inte är själva hovbenet utan en ”vinge” som har fraktur. Detta har enligt bilderna redan påbörjat läkningsprocessen. Min kunskap om hovbensfrakturer är låg så jag måste läsa på om det innan jag kan uttala mig något mer. Kommer skriva mycket mer om det nästa vecka. Direktiv från veterinär var att vi tar en ny bild om cirka 8 veckor för att se hur läkningen ligger till.
Tanjo kommer under tiden att få en specialsko för att fixera hoven och hovbenet. Han får gå ut i hagen och röra på sig dock under kontrollerade former, dvs en sjukhage. Han kommer inte att tränas innan nästa bild är tagen men pysslas givetvis om som vanligt. Det gör vi för att minska eventuell tristess som kan uppkomma.
Prognosen är som sagt mycket god och senast idag på V75 hade vi ett exempel på en vinnare (Woogie Broline) som kommit tillbaka från en hovbensfraktur. Tanjos kunskap och talang försvinner inte utan vi har endast tappat möjligheten till tidig start som treåring. Det är givetvis väldigt tråkigt men inte mycket vi kan göra åt det. Baksidan av travsporten är ibland ganska jobbig. En hovbensfraktur är inget som tränas fram utan det rör sig om maximal otur. Han kan ha trampat på en hård kant, en sten eller bara trampat snett. Det finns forskning som säger att hästar kan få en hovbensfraktur bara genom att hoven tappas i golvet. Det är surt men vi får vänta ut det.
Tanjo mår för övrigt toppen. Han är pigg och väldigt glad. I torsdags hade vi några härliga delägare på besök som hälsade på honom. Labradoren som han kallas vet utan konstigheter hur han fångar allas uppmärksamhet. Dels för att det är svårt att undvika det charmiga söta huvudet som sticker ut från boxen så fort någon säger hej, dels för att han talar om att det faktiskt finns godis kvar i påsen som ni lagt på golvet framför mig…
Han är för go vår underbara Tanjo.
Idag är det den tredje advent och endast 1 vecka kvar till julafton. Jag önskar dig en stillsam vecka och en fantastisk jul. Nästa veckobrev dyker upp julafton 21.00. Vi hörs då.
Vecka 49
Vädret har varit minst sagt lurigt och planeringen har fått bli från dag till dag. Det blir extra jobbigt när det är fuktigt ena stunden och sedan fryser på natten.
Kylan och svängningarna i vädret är inget problem för hästarna utan vi hjälper till med täcken så de klarar sig. Banorna och hagar är det som är våra största bekymmer. Vissa stunder är det blankis och halt så vi knappt kommer från gården. Andra stunder har det bildats kockor som blir hårda.
Vi skor med brodd för att göra det bästa av situationen och ge hästarna fäste. Även om vi håller största försiktighet så kan isen vara förrädisk för hästarna.
Häromdagen när Tanjo kom in i stallet rörde han sig inte helt fläckfritt. När det blir så har vi våra rutiner. Först så går vi igenom hästen för att utesluta sår eller dylikt. Nästa steg är att palpera hans leder och ben. Vi går sedan vidare och kontrollerar fötter samt skor. Vintertid kan de trampa på en frusen isbit och sommartid kan de trampa på stenar som påverkar foten, sulan eller skon överlag. Vi hittade inget onormalt, vilket är bra.
Vi har även visiterat hans fötter extra noggrant. Hovslagaren kom förbi och letade efter en eventuell hovböld. Då använder hovslagaren en speciell tång som inte är vass utan har stor yta för att skapa tryck på den ytan vi trycker på. På så vis kan vi känna ifall sulan är mjuk eller om hästen reagerar på trycket. Fredrik som är vår hovslagare på travarna gick igenom hela hoven. När han var klar så sade han ordagrant: ”-det är en tuff jäkel. Han reagerar ingenting på någonting när jag trycker.”
Tanjo reagerade ingenting så vi har nog uteslutit en hovböld. Jag skriver nog…, för det kan finnas en där ändå. När han går rakt fram är han ohalt och sätter ner foten som han ska. Däremot i ett vridmoment på foten så är han ibland lite öm.
Att inte veta varför han är öm är att leta i blindo och jag vågar inte träna honom. Vi har därför bokat tid hos veterinär för att ta reda på vad det kan vara. Det blir säkert en röntgen av foten samt ultraljud. Av naturliga skäl har träningen inte följt ordinarie schema denna vecka. Vi får se vad besöket hos veterinär säger innan vi planerar mer träning.
Vi återkommer med mer info när vi gjort undersökningen hos veterinär.
Vecka 48
Nu fick vi vinter och det rejält. Några dagar denna vecka har det snöat så mycket att banorna inte ens varit öppna för att kunna träna på.
Jägersro har en sms tjänst som används vid tillfälle som dessa. Denna vecka har de skickat ut flera gånger om vilka banor som är öppna respektive stängda. Det är toppen för då riskerar vi inte att chansa och eventuellt hamna i svårigheter.
Snö är perfekt att träna på och jag hoppas verkligen det ligger kvar ett tag. För min del gärna hela Februari ut.
Då vädret varit som det är har Tanjo inte tränat några farter utan vi får flytta om och göra en vinterträning nu där vi fokuserar på tyngd och muskler. Beroende på när vinter skulle infalla, och om den skulle dyka upp överhuvudtaget, så hade jag planerat vinterträning i januari och februari. Det är dock ändrat och vi kör den nu istället.
Vad som händer nu är att Tanjo kommer växa mer i kroppen och bli mer musklad då vi kör med tyngre motstånd och har fokus på muskelträning. Han kommer inte ha någon fartträning utan den kommer tillbaka när underlaget blir mer stabilt och mer lättsprunget.
Med väder som detta krävs att vi ändrar skor på honom till brodd bak. Brodd är bra men också ett skäl till att vara mer försiktig vid körning då dessa sliter en del på kroppen. Alternativet är utan brodd men detta kan vara mer slitsamt ifall han inte får fäste i banan. Vädret kan vi inte påverka utan vi anpassar träningen efter de förutsättningar som råder.
Nu har vädret stabiliserat sig och konstant snöfylld mark och en temp konstant under -3. Fördelen med det är att Jägersro får kontroll på banorna och när de är frystorkade så blir banorna klart dugliga.
Vi får se vad denna vecka ger oss.
Vi hörs snart igen.
Vecka 47
Jag tror minsann han ska växa lite till…
I veckan har vi ofta mött Tanjo på morgon med att han ligger ner i boxen. Det är inget fel i det men det gäller att vara lyhörd för vilka signaler han sänder. Är han trött, växer han eller har Tanjo en infektion?
Han är inte sjuk utan har fortsatt växa. Tempen är som den ska och nosflödet är inget att påtala. Frisk med andra ord. Han är inte halt men inte heller spänstig som han brukar vara. Nu kan vi ana att han faktiskt växer.
VI har tränat en del i veckan men tar det givetvis mycket lugnare de dagar han inte är som han brukar. En häst som växer kan vara lite som en tonåring som får växtvärk. Det känns på individen och det påverkar humöret. Tanjo är världens goaste och gladaste kille men även han blir påverkad av detta. I veckan hade vi en jättego hästägare på plats. Labradoren…, förlåt Tanjo stack givetvis ut huvudet direkt och undrade när han skulle få sina morötter. Han fick en del, skivade och skalade (bortskämd som tusan) och tuggade med god aptit. När sedan påsen var slut så fick hon en blick som sade ganska mycket. Just där och då var ingen av oss människor i stallet vatten värda. Morötter slut, hur är det möjligt…?
En sak som vi märkt med Tanjo senaste tiden är att han äter nästan dubbelt så mycket hö jämfört med tidigare. Lägger vi till det i ekvationen om dagsstatus så förstår vi att han växer. Det är perfekt att han har denna period nu och inte om några månader när vi vill starta.
Även om vi inte kört några tuffa jobb så tränade Tanjo i tisdags. Han fick gå ”långa intervaller”. Jag körde grundkonceptet med honom och han är så trevlig att träna. Några varv på slingan för att värma upp och sedan backen i 45 fart innan vi kommer ner till rakbanan och kör två vändor i 30 fart för att sedan ta sandbacken upp igen i 40 fart. Han rör sig hur fint som helst och finns inget att klaga på. Det roliga är att han tycker det är så kul att träna. Så fort han ser en annan häst så knorrar han till sig, böjer på nacken och blåser upp sig lite. Ingen missar honom och Tanjo är verkligen kungen på Jägersro. I alla fall om du frågar honom.
En kul sak var att idag så kom kusken Fredrik Lindvall förbi stallet. Vi skulle tävla med Cosmic inne på Charlottenlund och han åkte med mig i transporten. Vi hade avtalat 10.30 men han dök upp redan vid 10.15. Orsaken var att han ville hälsa på Tanjo. Fredrik har kört Tanjo ganska mycket i hans tidiga karriär och även den som kvalade honom. Fredrik är en gedigen hästkarl och kände givetvis igen Tanjo (det söta huvudet är dock svårt att missa). Han gick in till honom, gosade lite och tog sedan av täcket. Spontant kom ett: ”-djävlar vad fin han har blivit”. Ber om ursäkt för språket men det var ordagrant vad han sade. Fredrik fortsatte sedan med ett skratt och att ”-han har inte minskat i omfång direkt…, hö hö hö. ( i hästkretsar ett ganska roligt skämt)
Vi fick också väldigt fina ord om hans skoning och hur fötterna såg ut. Det är såklart hovslagaren som ska ha cred för det men allt beröm är trevligt att få. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Vi har nog en himla fin häst.
Vi pratade ganska mycket om Tanjo i bilen till tävlingarna. Det märktes ändå på Fredrik att han gillar Tanjo och att han nog tidigt visat att han har en härlig uppsyn. Jag hör på flera som säger samma sak och det är kul. Tanjo är fin, det vet jag men klart att det uppskattas när andra säger positiva kommentarer om honom och då även rent spontant.
I lördags avgjordes Svensk Uppfödningslöpning. Det är ett lopp för tvååringar. Jag ska vara ärlig att säga det fanns en viss tanke om att kanske eventuellt försöka kvala honom till det. Så här i efterhand är jag glad att jag inte prövade. Vilken sport vi fick se. De vann loppet på 1.12,6 över 1640m. Fantastiska hästar och det visar bara att sporten är otroligt utvecklad. Tanjo är inte riktigt där ännu men övertygelsen om att han blir en duglig tävlingshäst växer för varje dag.
Nästa vecka kommer han att fortsätta träna enligt det schema som är satt. Vi får kanske justera någon dag hit eller dit beroende på väder och vind. Vi har dock inte fått riktig vinter ännu men förhoppningsvis kommer den på allvar inom kort. Allt blir så mycket lättare med frusna hagar i stället för leriga hagar. Kylan kan vi klä oss mot men smuts och blöt utrustning är tuffare förutsättningar och detta är vi less på vid detta lag.
Även hästarna gillar riktig vinter mer än regn och rusk.
Veckorna går fort. Vi hörs snart igen.
Vecka 46
Det blev inget träningspass i tisdags för Tanjo. Han fick på måndagen något som kallas för ”mugg” som satte sig i hans ena karled.
Mugg är svamp som bildar små sår eller utslag. Inget farligt och inget konstigt. Det existerar i alla stall och vissa hästar drabbas av det, andra inte alls. Det är en yttre påfrestan som påverkar detta, dvs från marken, leriga hagar, blöta träningsbanor eller liknande.
Varför får hästen mugg? Såhär står det beskrivet på Evidensias sida:
Huden fungerar som skydd för kroppens inre organ. Den hjälper till att reglera vätske- och värmebalans och skyddar kroppen från intrång av oönskade bakterier. Om huden blir fuktig eller sårig bryts skyddet ner och bakterier kan växa till i de skadade hudområdena och orsaka en infektion. Kroppen svarar med en inflammation och området kan bli svullet, varmt och ömt. Hos hästar med ljusa ben ser man ofta också en rodnad. Ibland sprider sig problemet uppåt längs hästens ben och när det når skenbenet talar man istället om rasp. Rasp kan förekomma utan att hästen samtidigt har mugg.
Sommartid kan man ibland se mugg- och raspförändringar, men där orsaken är överkänslighet mot solljus (fotosensibilitet). När hästar äter vissa växter och dessa bryts ner i kroppen bildas det ämnen som kan reagera med solljus och skada huden. Det här sker på vita eller opigmenterade hudområden och ger förändringar i form av vätskande sår med krustor. Den här typen av förändringar ser man också ofta på huvudet hos hästar som har stora vita tecken
Även om vi håller rent så finns det tillfällen där det får fäste. I måndags var en sådan dag. Vissa blir halta utav det, andra inte alls. Tanjo var ett mellanting men tillräckligt mycket öm så det vore fel att träna honom. Han fick tre dagar ledigt och nu är allt bra igen.
Joggingpassen han gjort lördag och söndag var riktigt bra och han har inte tappat någonting på detta utan det som påverkats är schemat för snabbjobb. Vi hinner dock rätta till det inom en snar framtid. Han ska träna tuffare en tid framöver och det med start redan på i morgon. Han rör sig sedan tisdag, torsdag, fredag för att sedan träna på lördag.
Innan november är slut kommer han ha tränat 2.13/1600m samt 2.10/1600m. Detta blir översatt till 1.23/1600m samt 1.21/1600m i kilometertid. Planen håller fortfarande.
Jag var inne på det i förra brevet att han växer till sig. Bukgjorden har jag fått spänna ut två hål och inte för att han har blivit direkt fet utan mer att han vuxit sig större. Nu har han ganska säkert kommit ur denna växtperiod för blicken är mycket gladare och han är mer på hugget med mer närvaro. Vissa hästar kan det ta hårt på under växtperioder och jag har sett negativa upplevelser tidigare så därför tycker jag det är viktigt att inte forcera hästarna utan ge dem tiden de behöver. Därför känns det jätteskönt att ha varit så kall och väntat ut honom så vi nu kan köra på för fullt igen.
Igår skrämde Tanjo slag på sig själv.
Vi joggade på slingan och höll ett tuffare motionstempo när skuggan av honom dök upp på insidan. Jag kände hur han sneglade och funderade väldigt mycket på vem ”tusan är det där…? Han ger sig inte heller utan följer med hela tiden”. Vi joggade på och där slingan delar sig så vänder vi riktning. Skuggan försvann med andra ord.
Tanjo blev mycket lugnare men jag tänkte att det ska bli kul att se hur han reagerar på samma ställe andra varvet när skuggan dyker upp igen. Nu kom vi med lite högre fart denna gång så skuggan smög på oss ännu mer, verkligen från ingenstans. En snabb blick från honom och sedan tryckte han till. Han skulle bara besegra honom. Jag hoppas vi får möta skuggan i lopp för då blir det åka av…
I övrigt finns inte mycket som han reagerar på förutom vattenpölar som toppar listan. Skyfallet häromdagen hade påverkat massorna vid tunneln så det blivit ett skred och ligger cirka 40 centimeter sand som en vall utbredd på en tjugo meter lång sträcka. Tanjo brydde sig inte. Tittade på det, stannade till, frågade mig och på min signal så gick han rakt igenom det.
Han är för go vår Tanjo Lane.
Vecka 45
Tanjo har inlett nästa fas i träningen.
Hela denna vecka har han rört på sig i form av jogging och slängtrav. Han rör sig fortsatt fint och nu märks det att han vuxit ganska rejält. Mest märks det på utrustningen. Gjorden behöver spännas ut och bröstan (som sitter framtill över bogen) har förlängts vid knäppanordningen.
Häromdagen joggade jag bredvid en annan som aldrig sett Tanjo förut. Normalt är att man sitter och pratar om allt möjligt, även om hästarna. Tanjo var pigg och fick springa på i ett tempo över normal jogging. Sällskapet hade en som inte skötte sig och sprang hit och dit, såg spöken och var allmänt överladdad. Efter två varv på slingan så frågade hon som körde den andra hästen vad jag hade för en. ”-Det är min tvååring” svarade jag. Hon blev helt tyst. Tittade på honom och fick fram att ”-oj, vad maffig han ser ut. Vad han rör sig fint.”
Tror att det är tredje veckobrevet som jag påtalar kommentarer som dessa. Inte för att skryta upp Tanjo utan för att ge en inblick i hur andra ser honom för vagn. Jag tycker det är kul för det visar att han är fin och det visar att han faktiskt rör sig på ett härligt sätt.
Många kilometers jogging har det blivit denna vecka. Nästa vecka blir det snabbjobb på tisdag inne på Jägersro följt av långa intervaller på lördag. Träningsperioden blir lite mer intensiv nu ett par veckor när vi även ska sänka honom i hastighet. Jag skyndar långsamt men vi tränar med ett mål att bli start som tidig treåring.
På tisdag är det tänkt att han ska jogga runt första varvet i 26 fart och sedan få öka det han själv vill och kan sista 4-500 metrarna. Han tränar själv och första gången på stora banan en tävlingsdag. Det kommer vara nytt med elljus, skuggor, andra hästar, traktorer osv. Träningen ska ses som en utbildning och inget krav för honom. Han är dock duktig så jag blir inte förvånad om han rör sig under 1.20 sista biten. Jobbet på tisdag är dock inte för att vi ska matcha mot start utan mer för att göra honom trygg i nya upplevelser. Jag vill att det ska se bra ut, att han rör sig bra och att han har roligt. Farten är just nu inte det viktigaste utan utvecklingen av hans personliga trygghet, genom rutin, är prioriterat.
Idag söndag ändrade jag lite på hans rutiner. Istället för att han fick gå ut på morgon så körde jag honom. Det blev ganska tidigt, men ljust ute, och vi var helt ensamma. Nysladdade banor, ingen i vägen, mjukt och med fäste i precis varje steg. Riktigt härligt! Det blev några varv nere på slingan men även ett varv uppe på stora banan. Jag brukar göra så för att de inte ska förknippa stora banan som ett stressmoment med enbart tävling.
Vi har haft en grävare på gården och bytt dräneringsrör så marken är uppgrävd på ett ställe och maskinen står faktiskt kvar över helgen. Denna kunde vi inte gå förbi så vi fick i stället skritta asfaltsvägen ned till banorna. Där har Tanjo aldrig varit förut så det blev en ny prövning för honom. Gångvägen är cirka 400 meter lång innan vi är nere vi tunneln. Viktigt är att han lyssnar på mig och vad jag vill. Tanjo är dock ganska cool kille så skritt ned på gångvägen var en baggis.
Han fick se hur cyklister ser ut, hur bilar låter och kan swisha förbi på några meters avstånd samt hur en grön soptunna kan se ut. Det som han upplevde mest störande var inget av det ovan utan vitmålade märken i asfalten. Dessa tyckte han var knepiga, på vägen ned. Vägen hem brydde han sig inte det minsta. Bredvid oss finns en motorstadion som ibland har aktiviteter. Idag var det BMX tävling (cykel) och en del folk. Tanjo Lane tittade lite på dem men tro mig, killarna tittade desto mer. En liten kille kom helt av sig och jag hörde tydligt hur han sade: “-kolla kolla! En häst, med vagn, mitt i stan…”
Jag tänkte för mig själv att “-ja du grabben, det är inte bara en häst. Detta är Tanjo Lane!”
Vi ska filma så mycket vi kan på tisdag. Det läggs sedan upp på Facebook så om ni inte kan komma på tisdag så håll utkik på Facebook.
Det finns några platser kvar om du vill komma och titta. Kostnad är 149kr och då får du inträde, program, mat och andra spännande inslag. Skicka till Mathias@mintravhast.se om du vill ta del av de sista platserna.
Vi släpper nästa söndag andelar för 2024 i alla andra hästar. Din andel i Tanjo är dock redan för 2024 så du behöver inte fundera på något gällande detta. Vi har även förnyat hemsidan. Ni som delägare får inloggning till en egen sida där det går att följa din eller dina hästars vardag. Bilder, veckobrev, scheman och övriga nyheter kommer finnas där. Veckobreven kommer dock fortsätta skickas ut söndagar 21.00 via email.
Håll tummarna för att vi har roligt på tisdag! Vi hörs snart igen