Bakgrund
Alla galopphästar, världen över, har ett individuellt handicaptal som är till för att jämföra hästens prestationer med andra hästar. I ett lopp bär hästarna vikt på
ryggen utifrån sitt handicaptal vilket innebär att en bättre häst går med mer vikt än en sämre. Detta för att göra loppen mer jämlika, spelvärda och för att fler hästar ska få en chans att tjäna pengar
Matematiska uträkningar
Systemet med handicaptal utgår från teorin om att 1 kg extra på ryggen innebär 1 hästlängd (3,5 m) över 1600m. En hästlängd räknas i löpfart om till 0,2 sekunder. Eftersom många lopp vinns med ett par decimeters marginal spelar vikten med andra ord en stor roll! I Skandinavien har vi handicaptal som sträcker sig från 40 till 100, där den bästa hästen rent teoretiskt har 100 i handicap och den sämsta 40. Bär dessa hästar samma vikt och tävlar över 1600m ska alltså hästen med 100 i handicap slå den sämre hästen med 60 hästlängder = 210m.
Handicaplopp
I ett handicaplopp bär hästarna vikt utifrån vilket handicaptal de har. I teorin ska alla hästar därför komma i mål precis samtidigt. Så sker dock aldrig i praktiken eftersom hästarnas startspår, dagsform, jockeyns taktiska val och mycket annat också spelar roll.
I lopp som inte är handicaplopp, så kallade löpningar, bär hästarna samma vikt och för spelare är det i dessa lopp mycket viktigt att känna till handicaptalet. En häst som har flera kilo högre i handicap än de andra hästarna i fältet, men ändå bär
samma vikt, är troligen en het segerkandidat.